"Vi halade an styrbords halsar och släckte på lovarts brassar och toppläntor; så tog vi hem på läbrassarna, halade ut lovarts boliner och styvhalade och belade dem samt skotade mesanen i lovart och höll henne med segeln brassade dikt bidevind så högt upp vi kunde."
Det är som någon slags esoterisk, språkuppbrytande poesi. Lite spännande fastän helt oförståeligt. Nu måste jag plöja igenom hela Robinson Crusoe på en kväll. tjohej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar