Ingen som någorlunda känner mig skulle väl få för sig att fråga vilket som är mitt favoritdjur. Men - vilket som är mitt nästfavoritdjur, det vet ni inte. Men det ska jag berätta: det är geten. Geten, denna fantastiska, beklövade, beskäggade varelse. När jag var liten tillbringade vi några veckor varje sommar i Hult utanför Eksjö, på en camping som i ena ändan angränsade till en gethage. Vi slog alltid upp vår combicamp på den sidan, och jag lekte alltid med getterna eftersom jag inte kunde simma och inte fick hänga med mina äldre bröder överallt. Sedan dess har jag haft en något bortglömd kärlek till getter. I veckan fick jag dock tillfälle att träffa några. Visst är dom vackra? Kashmirgeten (den krulliga) heter Patrik har jag för mig.
För övrigt har jag skrivit lite på Ordkonst.nu, om en bok jag läser, om skogen i vårt inre, och lite om Pan, den antika skogsguden som ju har en gets underkropp! Bästa guden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar