träume

Septembermorgon, himlen står på glänt
en mörkerfläck i parketten rör sig i flykt från
solstrimmornas matinéföreställning.

Fast i drömmens efterskalv
måste jag reda ut begreppen långsamt
var jag på en evighetsfärd eller var det en flykt
eller var vi i en storstad där
de gamla husen lutade sig över oss
och gatlyktorna var spioner och
jag tappade bort mina vänner och
jag ville tappa bort mina vänner för
jag hade ändå aldrig behövt dem och - - -

Men nej! En dröm bara, eller flera. Här är solstrålar och
parkettgolv, och en gardin jag känner igen
och ett ansikte i spegeln som bär likhet
med det jag såg igår när jag borstade tänderna
i sextiowattsljus. Nattens logik hör inte hemma här
den spricker i gryningen som skogstroll i en ring.