Medan min mors halvpermanenta bostad hyrdes ut till smålandsromantiserande tyskar bodde hon några stenkast bort, i en by som har åttahundra år på nacken, i ett hus från 1850 som tack vare sin originalitet (byggd ovanpå en jordkällare, samt en liggande murstock), med påbud från länsantikvarien, behållits något sånär i sitt ursprungsskick. Fint! Min mor var dock lite skeptisk. Och ja, det luktade i och för sig scout-tält, fuktigt trä och kattpiss. Men Moa däremot trivdes bra, blev kompis med hönsen samt släpade hem en fladdermus som mamma fick avliva med sin macbook när Moa tappade modet efter halvtid. Här är lite bilder från Nåthult, i alla fall:
Hej. Jag har råkat hamna här av en slump och fascineras av dina många fina bilder. Ett porträtt utan dess like är "eva2.jpg" som har allt: ljuset, bildvinkeln, bakgrunden, värmen - och modellen förstås. Vilken personskildring! Det måste vara ett av de bästa porträttfoton jag sett. Mvh. Ronny
SvaraRaderaOj, tack Ronny!
SvaraRadera