Silvester

Silvester

som tunga moln i magen

sockervadden på tungan

söta vätskan strömmar

läpparna svagt slutna

ibland sången,

sedan dansen,

sedan glömma sömnen

dina ögon lysande speglar

det är fyrverkerierna,

nej,

det är din själ

som de säger

den vackraste jag sett

detta året

kommer bli bli bliva

blidka

vilka gudar var ligger kärnan

till problemet molande magen

var ligger hunden

nedgrävd

det stinker

genom parfymen

röken

bladens dofter

det stinker lyser

ett rött märke på min haka:

Säg det! Säg det!

Någon ser i dina ögon

någon talar till dig nu

någons lätta fingrar över armen

men inte de

och inte som i drömmen

inte som under ögonlocken

rött grönt i osynen

försynen

att hålla sig sluten

det är en bur

eller ett fort

det fortsätter

alla dagar detta året

jag ska genomleva dem alla

bara det utstikten härifrån

räcker inte, vi ser bara

det som blänker lyser

blixtrar glittrar

det andra lyser

med sin frånvaro

de orden

fastnar i strupen

somnar med dem

under huvudkudden

på morgonen ett annat år

likadant som det förra:

tvekans år.

(Dikten ska inte se ut så har, men formateringen försvann, alla mellanrum.... en komprimerad och fulare version, varsegod)