medvetet tilltagande

 Gatorna har ätit sig mätta på solsken
Sommer in Berlin
som alla pratar, drömmer om
ruset under tomma himlar
för någon livets enda modus

Bara bilder, nostalgiskt filtrerade finns kvar
nu när frosten krafsar på fönsterrutorna,
på balkongerna dör pelargonerna och på t-stationerna
har de placerat spikar där duvor brukar sätta sig

 Det finns inga rutsystem här -
trafiken dansar i vida bågar,
Potsdamer Strasse, jag cyklar
med döden på pakethållaren

Det finns inte så många duvor här
som om de förstått att de inte är
välkomna, men gråsparvarna - de
rör sig som om varje kvadratmeter
vore deras hem...

Värmen rör sig kluckande i väggarna
de säger att vintern är fruktansvärd här,
men jag har varit i städer där havet stiger
upp ur hamnen varje morgon för att
andas dödens andedräkt i gränderna

Någonting rör sig i väggarna -
 ett trevande, kanske ett
luktsinne som registrerar
medvetet eller omedvetet

Gatorna har ätit sig mätta på
gråsparvar, bruset dämpar tomheten
de lämnar efter sig
tunna ben
de ser ut som redskap.

 (Läser och skriver 14 timmar per dag och har visst bara ord kvar på så att det räcker till ett utkast till en dikt eller två)